Strömsund, Gäddede, Vildmarksvägen, Norge med Hattfjälldal, Saltfjell, Silvervägen, Arjeplog m.m. i augusti/september 2022.
som
markerar läget.|
Vi fick ju tragiskt åka ned till Örebro på begravning och hälsade på några vänner. Men nu skulle vi göra en egen resa för nöjes skull. |
Som vanligt hade jag kvällen innan kopplat vagnen och parkerat ute på gatan liksom packat det som skulle med.
Gunnar kände nog på sig att det var något på gång.
Fönsterrutorna var polerade med maskin och nu fick dom ett lager vax så att vatten skulle rinna av.
Tidigare var kylskåpet kopplat på el men nu fick jag ställa bil och vagn på andra sidan gatan då det är datumparkering och alltså körde jag igång kylen på gasol.
Vi hade ju problem med värmen i husvagnen förra resan och frös men nu satt den gamla regulatorn på gasoltuben och sedan jag hittade den lösa sladden och lödde fast den så gick värmepannan fint (men jag väntade på en ny regulator som inte hann komma förrän vi åkt iväg och då hade vi redan passerat Bjurholm, 6 mil från Umeå.)
Inger jobbade ju helgen och söndag kväll så vi kunde inte åka iväg förrän måndag morgon och när hon kom hem så kompletterade hon med mat och lite annat som var klart i kylen sedan tidigare på dagen, på morgonen bar vi ut det sista innan vi åkte.
Tjugo i nio rulade vi iväg och mot Vännäs, Bjurholm och vädret var fint men lite svalt.
Målet var rastplatsen vid Borgsjö där vi brukar stanna, den med torrdass som har trasmatta på golvet och pisspinnen.
Bara två husbilar från Tyskland där så gott om plats att svänga runt så vi fick lite lä bakom vagnen då det börjat blåsa en del.
Gott med kaffe och en bulle.
Men vi satt inte så länge utan vidare västerut och nästa stopp blev Hoting, husvagnsmuseét i Dorotea var stängt för säsongen, Typiskt nu när vi för en gångs skull passerade då det kunde ha varit öppet.
(GPS: 64.19311858329827, 17.773747243395015)
I Hoting blev det lunch, fil med tillbehör.
Vi körde vidare och nu regnade det inte som när vi åkte åt andra hållet för nån dryg månad sedan, DÅ öste det ner.
(GPS: 64.10727081866283, 16.174896009788963)
I Strömsund körde vi över bron för att tanka och vägarbete med kolonnkörning gällde.
Men det gick fort, likaså tillbaks över bron.
(GPS: 63.84933747315788, 15.542624322603872)
Ett besök på ortens ICA där vi köpte lite gott och nyttigt, alltså inte gott och nyttigt i samma vara.
Iväg upp mot Vildmarksvägen och den anser jag börjar efter Gäddede och inte nere i Strömsund.
Vi körde förbi några fina ställen att natta på men tyckte det blev för tidigt men så dök en skylt upp med Naturcamping.
Det var nån kilometer efter en liten grusväg men så kom vi fram till platsen vid vattnet.
En tysk och en nederländsk husbil stod där men mellan dem fanns en skaplig plats som jag backade in på Gubbhögens naturcamping.
Middag och en skön kväll, en promenad efter stranden och ut på udden.
(GPS: 64.21644090638833, 15.591264264156003)
Jag glömde starta Runkeeper så vi gick lite längre än bilden.
Häftiga stenar eller är det block.
Enkelt kök med rinnande vatten direkt från en kallkälla och
en brygga, men kallt i vattnet, mätte upp 14°
Nederländkan, en ung tjej med en jättelik hund åkte iväg och senare kom en svensk husbil som ställde sig en bit ifrån.
Tyskarna gjorde upp eld och det kan ha varit av kottar för det gick han och samlade ihop, vedboden var tom och ingen ved någonstans.
Det blev en lugn och tidig kväll, för mig. Inger sitter oftast uppe lite längre men då är jag uppe före hon.
Sov gott gjorde jag i alla fall.
Kallt i vattnet men det hindrar inte en del att hoppa i, vet inte om det var svensken eller tysken.
Vi lättade stödben vid nio efter morgonsysslor som rakning och frukost och nu fungerade värmen fint hela natten.
Det var Ingers födelsedag och hon fyllde pensionär, alltså 65 år så jag gjorde frukost och hade med en bordsflagga.
Nu var målet Vildmarksvägen som vi åkt tidigare men nu på hösten.
Faktaruta
Vildmarksvägen.
Uppfördes (kalfjället): 1969
Längd, hela: 500 km
Högsta höjd: 876 m.ö.h.
Öppen (kalfjället): 6 juni till 15 oktober
Länk: Wikipedia.
Länk: Karta.
Länk: Strömsund.
Redan tidigare har jag kollat in Ankarede Café som är omtyckt och alltså lagt en POI i min GPS så efter att ha åkt in i Gäddede och passat på att tanka några liter när Inger spran in på affären för att kolla surströmming, men det fanns alltså inga burkar, bensin fanns däremot så nu körde vi en liten sväng i byn för att kolla in stället.
Och det var inte mycket att se. Så uppför backarna på Vildmarksvägen tills vi kom till avfarten till Ankarede eller Åanghkerenjeeruve som det heter på samiska.
Jag föredrar den svenska stavningen :-)
(GPS: 64.81833180935217, 14.237200462574894)
Vi hade ju kört en bit så nu passade det bra med lunch innan vi gick en sväng runt området.
Räkmacka och kaffe för mig och renklämma och te till Inger, men jag ångrade att jag inte tog en klämma jag också.
Fast säg inget till Inger om det.
Så lugnt och skönt det var där och inte en mygga så här på höstkanten.
Snart dags att avverka på taket.
Vi gick runt på kyrkogården och läste på nya och gamla gravar.
Den med grävmaskin på stenen ställde frågan, ett barn eller?
Fast vaktmästaren sa att han varit grävmaskinist och inskriptionen på stenen sa att det var en äldre man.
Faktaruta
Ankarede / Åanghkerenjeeruve.
Uppfördes: åtminstone från 1820 men troligen samiskt mycket tidigare.
Kapellet: Invigdes 1820, nytt 1896, renoverat 1950-talet.
Landsväg byggdes: 1931
Länk: Wikipedia.
Länk: Turistkanalen.
Inger blev fast en stund och pratade med hon som hade Caféet och den sista skulle hon stänga fär säsongen.
Vi tuffade vidare och till slut var vi liksom högst upp och vägen började gå nedår och vi stannade på en större parkering där det stor en bil o husvagn samt en husbil.
(GPS: 65.07134151656739, 14.396403262308244)
Bilen var tyskregistrerad och hade rosetter i backspeglarna så vi antog att det var ett nygift par, sedan kom de gående uppifrån fjället och hon bar på ett barn framtill utanpå jackan.
Husvagnen var äldre än vår men inte mycket inne mer än att sova i,
jo vi pratade lite med dem när de kom tillbaks från sin vandring och de var från södra Tyskland
Vi fick en skön stund ute med kaffe och te. Men vi ångrar att vi inte bad dem ta kort av oss där vi satt.
Men Vildmarksvägen är överreklamerad och inte alls så spektakulär som många andra vägar är, som Sagavägen vi åkte senare.
Det handlar egentligen bara om att den är stängnd vintertid med höga snövallar på våren ja och så är det Sveriges högst belägna asfalterade väg.
Allting går att sälja med mördande reklam...
Vi körde vidare och förbi Saxnäs och andra byar, vid trappstegsforsen svängde vi vänster och tog en "genväg" och grusväg men den var ganska fin och man får se så mycket annat när man kör sidovägar.
Till slut kom vi ut på den nyasfalterade Södra Dikanäsvägen från Stalon och upp mot Dikanäs.
Vi såg ett ställe just efter bron och visst var det ojämt och knöligt att köra in där men det gick och backa in på en plats där vagnen stod ganska plant.
(GPS: 65.21491298265198, 16.041876724736966)
Men jag pratade nu med Christer som är mer bekant med fjällvärlden och han sa att jag skulle
ha svängt höger just före bron så kom man ned på en plan yta där många husbilar brukar stå.
Fast vi fick ju vara ensamma där vi stod.
Vi hadeju med lite ved så det blev en lite brasa med den och en fälld björk som vi kunde ta ris, kvistar och ett par klampar från.
Men svårt att gå elden att ta sig då det kom några lätta skurar. Men det blev grillat till middag och sedan en lugn kväll.
Ute på ån simmade 10-11 knipor och på bordet vid husvagnen hoppade en ekorre och sökte mat.
Men det blev en fin solnedgång.
Som vanligt blev det en ganska tidig kväll och jag sov gott och värmepannan fungerade fint, men jag fick sänka temperaturen en aning.
Upp ganska tidigt och nu badrock på, handduk med och tvål. Nä bada skulle jag inte, så galen är jag inte utan det räckte med att tvätta fötterna, ansiktet och "mellan stortårna" där jag satt på en platt sten där vattnet var i en lugn del och inte å isande kallt.
Gick in och förberedde frukosten och så småningom behagade hustrun vakna när hon kände doften av mybryggt te, för det kan väl inte vara kaffedoften. :-)
Blogga och läsa tidning m.m. innan vi lättade stödben och seglade vidare, in till Dikanäs men någon OKQ8 såg jag inte till.
Men det finns fler tankställen sa Inger och visst hör det det.
Uppe på fjället innan gränsen mot Norge stannade vi och Inger gick iväg för att kika efter något att göra sås på, kantareller men det fanns inga där, därenmot lite lingon som hon såg,
(GPS: 65.36946245880203, 15.035275632516665)
Den här växten kom vi inte på vad den heter så vet du vad det är så hör av dig till oss så kan jag skriva om den.
Det var en vanlig växt efter dikena uppe på fjället vid typ 600 m/öh.
så vi åkte vidare.
Målet var nu Hattjfälldal där vi skulle tanka och fika.
Tankning gick fint och mätaren stannade på 700:- *Norka kronor och så fick jag mejl om påslag och ditt och växlingskurs datt.
(GPS: 65.5958912961729, 13.988724507627524)
Vi körde ut från Hattfjälldal där vägen dit var smal, krokig och uppochned, vägen därifrån var likadan, en helt underbar norsk väg. Som en "berg o dalbana".
Till slut kom vi fram till Korgen och vi eller jag körde serpentinvägen upp på fjället till Korgfjellet Fjellstue. när min bror Jerry ringde och undrade var vi var, då var de uppe på Vildmarksvägen och trodde vi skulle vara kvar där, men det var vi alltså inte.
Vi gick in och kollade om glass men gick ut igen och åkte ned samma väg ned för att åka vidare och fika någonstans.
I resan 2019-05 fick vi åka över då tunneln var stängd för underhåll.
Nu åkte vi alltså bara upp och ned igen bara för att det gick och titta lite på utsikten.
Vägen kallas ju för blodsvägen efter att så många fick offra livet då vägen byggdes av tyskarna under WW2
(GPS: 66.05409117100069, 13.7022091933479)
Vi åkte alltså vidare norrut och nu på E6 och det kändes så konstigt att köra så fort, 80 km/h kändes som en svindlande hastighet efter de små vägarna på max 40-50 km/h.
(GPS: 66.17056781670243, 13.824356204239557)
Det var ett fint ställe, ja det låg vid fjorden och vägen på andra sidan men lugnt och skönt i solen och kaffet smkade gott.
Men vi skulle vidare och klockan gick så iväg in till Mo i Rana där vi tankade än en gång innan det blev E norrut som vi beslutat om.
Men nu var den trevliga lilla vägen ombyggd till en bred fin väg som tog oss från A till B eller S om det så var och det var bara att ha farthållaren på 80 km/h.
Straxt före 6 parkerade vi på Sukkertoppen som är en parkeringsplats 675 m/öh uppe på Saltfjell lite norr om Polcirkeln och gjorde kväll med middag och det jag gör på kvällen, tömmer GPS och bilkameran och de andra kameror jag fotat med.
Ögnar igenom tidningen m.m.
(GPS: 66.60041937214079, 15.356815342814508)
Det blev kväll och natt och jag gick isäng, sov gott och så blev det morgon.
En tidig morgon men inget bad i bäcken.
Solen gick upp över fjället där vi låg och trafiken på E6 vaknade så småningom.
En tradare hade gjort oss sällskap där men störde oss inte.
Vet inte om det är den här grushögen som kallas Sukkertoppen.
Renar lär det också finnas på fjellet och vi beslutade oss för att gå en bit upp på fjället och njuta av vädret.
Det var soligt och fint men grundtemperaturen var inte den högsta, i alla fall så värmde solen gott.
Den här stod egentligen efter Vildmarksvägen vid Stekenjokk, men jag tyckte den passade bättre här.
Det kom en grävmaskin efter vägen och senare såg vi vart den tog vägen, den körde upp på rälsen för att göra något jobb med en trumma. Då kunde vi inte vänta oss fler tåg på en stund. Senare kom en grävmaskin till.
|
Renar fanns det och först på avstånd men de kom sakta närmare men höll hela tiden uppsikt över oss men till slut var de bara runt 150-200 meter bort och de flesta åt lugnt och stilla och vi satt och såg på dem.
Men till slut gick vi ned till husvagnen igen och jag gick tillbaks till den lilla bäcken med källvatten, fyllde en liten dunk och tog tillbaks för att tvätta håret.
Vatten från en kallkälla och det smakade gott och var kallt.
Med den laddbara duschpumpen i en hink med vatten gick det fint att tvätta håret men jäklar så kallt det var fast jag blandat ut med vatten från husvagnen, dock inte uppvärmt som Inger senare gjorde.
Lite fika innan jag vevade upp stödben och vi åkte vidare och då var klockan nästan 12.
E6 norrut och vi skulle bara en liten bit, till Storjord där vi tänkte svänga höger och ta väg 77 mot Sveriga igen.
Men vi hann inte till Storjord och dessutom missade jag avfarten till Lønsdal. Eller jag hade inte den inlagk i min GPS och såg vägskylten allt för sent.
Vi mötte en bil med blinkande helljus mitt i vägen och jag fick köra åt sidan och stanna när han vevade ned sidorutan, så gjorde också jag.
(GPS: 59.63970673861847, 17.93998919360696)
(GPS: 66.73501505765766, 15.471563282540789)
Efter mötet så vände vi och åkte tillbaks till Lønsdal stasjon men det var inte så mycket att se så vi åkte vidare igen.
Det var tidigare en rolig typisk norsk väg, smal och kurvig upp över berget men nu rakt in i berget och några km senare ut i solen igen. Vilken besvikelse men man tjänade kanske en halvtimme på att åka tunneln.
Kollade på min GPS-spårning och jämförde med tidigare resan och fick
3,9 km och 3:49 minuter genom tunneln
4,5 km och 6;04 minuter över berget
Men vitjänade alltså inte så mycket men så fick vi inte möte i backen för då skulle vi ha behövt backa.
Efter en paus med lite mat på en lite större parkering och med utsikt över berg i fjärran som nästan såg ut som en vulkan
(GPS: 66.74234909161491, 15.463176443878364)
(GPS: 66.75860844409819, 15.676448405497624)
så åkte vi vidare in i Sverige igen men slog stopp vid Sandvikens Fjällgård där vi köpte glass och limpa.
Jag fick tillfälle att fylla på dricksvatten innan vi vilat på verandatrappen och så körde vi vidare.
(GPS: 66.62607447069463, 16.218458666459227)
Inger halvsov då jag såg en skylt om fjällfisk (GPS: 66.44322053219288, 16.8158509705964)
och då vi pratat om att köpa fisk så fick jag vända och köra tillbaks en bit.
Det tog lite tid innan vi fick kontakt med den gamla kvinnan men sedan fick vi köpa fisk och direkt från frysen.
En liten bit till eller 5 mil ungefär innan jag svängde av till Naturrastplats Östersjö.
En öring som fick ligga och tina i husvagnen>
och
två rödingar som vi stoppade in i frysfacket.
Också ett ställe jag hittat tidigare men nu är skylten vid vägen borttagen.
Efter att än en gång fikat och rastat, jag gick en sväng på bergknallen bland bord och grillplatser och Inger satt och läste sin bok, så åkte vi sista biten ned till Arjeplog där vi först tankade och så handlade lite på ICA, kassörskan var förresten nyss uppflyttad från Umeå. Inför natten åkte vi till ännu ett välkänt ställe där vi legat tidigare.
(GPS: 66.10471145147568, 17.47996465967152)
(GPS: 66.07274115504664, 17.940289967423183)
Det blev en lugn kväll och så såg vi igenom filmer som Jerry gett oss innan avresan, gamla super-8 han fört över till digital form och roligt att se innan jag trött gick isäng, tyckte det lät lite konstigt från köksdelen när jag var på toaletten och likaså när Inger var där.
Gick upp och det var lite vatten på golvet men Inger sa att det nog kom från en påse hon stoppat undan och den var faktiskt blöt.
Sov gott även den natten och...
...steg upp skapligt tidigt, rakade mig och det skvalade vid köksdelen så jag gick dit, blött på golvet men eljest ingenting särskillt.
Tills jag drog ut besticklådan.
Den var full med vatten så försiktigt drog jag ut den och hällde ut det utomhus. Likadant med nästa låda som var full med vatten.
Några bunkar längst ned var det också vatten i och så fick jag torka upp på golvet men inte så fasligt mycket.
Det verkade som att det mesta hamnat i lådorna.
Inger passade på att diska lite ute men det blev nog mest bara att skölja av.
Inne i skåpet var det blött så efter att ha torkat upp det mesta satte jag fläkten som fick blåsa in och så gjorde jag kaffe och te.
Ute småregnade det av och till och resan hem blev lång, i Glommersträsk stod en skylt med Café (GPS: 65.26090287206556, 19.633884561126173)
så vi stannade men höll inte på att hitta igen var det var.
Det var bakom inne i affären och man bara tog te, kaffe, godbit eller vad man ville ha för 15:-/st så vi fikade för 60 kr.
Sedan blev det små grusvägar genom byar och kringelkrokar då min GPS räknat ut närmaste snabbaste vägen ned till Bygdsiljum och Westmans Café (GPS: 64.3489360994018, 20.50423324606755)
1 där vi skulle äta.
Man får se så mycket annorlunda när man åker de mindre vägarna även om det kanske ta lite längre tid men vi kom fram och fick mat, eller fick, de skulle ha betalt och det fick de.
Inget tog en kebabtallrik med pommes och jag en fläskschnitzel också den med pommes.
Sedan var det kända vägar hem till Umeå igen och här tankade jag på Ersboda innan vi kom hem till en kelsjuk Gunnar.
Klockan var då straxt efter 17 då jag parkerade på gatan.
Det blev en bit men inte så långt som jag först hade räknat på men en skön och rolig resa totts vattenkranen.
Packa ut vagnen och så tog vi det lugnt på kvällen.
Dagen efter alltså lördag så gick jag ut i vagnen och skulle kolla var läckan fanns och det var inga problem att hitta den.
Slangen under kranen hade lossnat och när man öppnade på toaletten startade pumpen och det är ju samma pump som ger vatten i köksdelen så inte undra på att det sprutade speciellt när man bara öppnade kranen lite så blev det mer vatten till köket.
Jag tog loss kranen och försökte laga men det gick inte som tänkt så då blev det alternativet att köpa en ny kran.
Jag hittade en på nätet som skulle kosta 598:- men tänkte först kolla om det fanns någon här i stan.
Och det fanns det, på väg till stugan tittade jag in på Hymer Center och efter lite letande i deras lager hittade jag samma kran som fanns på nätet och de skulle ha 665:- för det så det blev affär.
Men det är en engreppsblandare och således ett hål i diskbänken som är lite större så hur bär man sig åt att göra det hålet.
Av en händelse när jag letade hålgörare så hade Jula bra pris på hålsågar så för under 40:- kunde jag köpa en med hållare.
Att såga direkt går inte då centrumborren inte får stöd så då skulle allt fara omkring på diskbänken, nej man får göra ett stöd. Jag borrade hål i en liten brädbit som fixerade med dubbelhäftande tejp och så fick den styra hålsågen.
Det gick riktigt bra att utvidga hålet så nu återstår att montera den nya och testa men det får bli en senare historia.
Efter att ha strulat på med montering av nya blandaren tror jag den sitter där nu.
Jag hade mjuka silikonslangar som jag monterade men när jag testade så såg jag att det läckte vatten likt förb---
Så bort med eländet och jag var inte säker på var det läckte, tyckte det var i själva kranen men när den var loss testade jag försiktigt med tryckluft och då märkte jag inget läckage.
Det kan vara en av slangarna som blivit skadad så nu i kväll den 7/9 återmonterade jag med riktig armerad slang och jag tror att det blev bra.
Tiden får utvisa om det blev så och vi får hålla ett extra öga på om det blir något elände igen.
